Kamala

Första 4 nätterna spenderades i Kamala.
Det var vår första gång någonsin i just Kamala och jag får väl säga sädär. Helt okej och inget jag ångrar men heller inget jag skulle åka tillbaka till tror jag.

Kamala Beach

Vi bodde på ett ställe som heter Deng´s. Ett guesthouse som drivs av en svensk man och hans thailändska fru. Ett väldigt enkelt ställe som de flesta av våra vänner aldrig skulle få för sig att bo på men vi skulle visserligen aldrig välja ett stort opersonligt charterhotell ;-)
Sådär nöjd med vårt val, men läget var toppen och i slutändan hamnade stället på plus tycker jag.

Deng´s Guesthouse. Mormor och Farmor bode på det något finare hotellet som låg bredvid.

3/3
När vi kom fram hade det precis börjat mörkna och vi slängde bara in våra väskor för att leta efter ett ställe att äta på.
Fördelen med Kamala är att det ligger många restauranger på stranden så vi tog helt enkelt ett ställe nära oss som såg mysigt ut.
Leia ville direkt klä av sig och springa ner till vattnet och det fick hon givetvis. Inte bada men leka.
Tyvärr regnade det lite men vi satt bra under ett parasoll och njöt av första riktiga måltiden i Thailand.
Barnen somnade utan några större problem men efter några timmar vaknade Malcolm och hade så ont så ont så ont. Han skrek och slängde sig på golvet och vi fick absolut inte röra honom. Magen förstod vi direkt så en dos laktulose och Ipren fick det bli. Hans somnade om efter en stund och en pigg Malcolm försökte väcka en mindre pigg storasyster på morgonen.

4/3
Redan första heldagen hade jag och mamma bokat in oss på en superlyxig brunch. Men det får bli ett eget inlägg.
Riad, barnen och farmor stannade kvar i Kamala och badade, njöt av solen och kollade in shoppingutbudet.
Lagom till vi åkte tillbaka till övriga gänget började det regna och det fortsatte hela eftermiddagen och hela kvällen. Men vad gör det när det är varmt och skönt och semester har startat?
Vi hade planerat att åka till Phuket town och gå på den stora helgmarknaden men bestämde oss för att istället åka till Patong och det stora köpcentrat där, Jungceylon.
Här hann vi går runt och titta någon timme innan Malcolm bajsade ner hela sig själv, hela vagen och halva sin mamma. Laktulosen hade börjat göra nytta men det var bara att tvätta av ungen och ta en taxi hem igen.

Säga vad man vill om vårt boende men läget är guld!

Så här kul är det inte att äta frukost hemma.

Premiärdoppet.

Ett regnigt Kamala

Vi försökte vänta ut regnet

Nope, det lär inte sluta regna på ett tag.

Inte alla tycker illa om regn

Jungceylon

5/3
Vi vaknade till en blå himmel med strålande sol och äntligen skulle även jag och mamma få bada lite. Det blev en dag på hemmaplan med bad, massage, shopping och fiskspa innan det var dags för Leia, Pappa och farmor att besöka Fantasea som är en stor show med massor av elefanter, dans, musik, glitter och glamour. Vi hade hört att man inte fick ta med kamera in och det stämde till viss del. Man fick lämna in kameran i ett fack när man gick in på showen men i själva nöjesparken fick man fotografera. Synd för jag hade verkligen velat se hur dom hade det.
Leia fick dock köpa en DVD som vi ska titta på tillsammans någon dag.

Under tiden hade jag, Malcolm och mormor en lugn kväll med promenad, shopping och middag. När vi satt på restaurangen kom det där regnet igen och det var inte lite. Det blev direkt översvämning och efter en stund försvann även strömmen. Tack och lov kom den tillbaka efter bara några minuter för hela Kamala var kolsvart. Svart blev det även på Fantasea där det andra gänget satt och åt innan showen.
När Malcolm somnat spelade jag och mamma lite skippBo och provsmakade några Spycooler (typ alkoläsk).

De andra kom tillbaka och Leia bestämde sig för att sova hos mormor och farmor inatt. Precis lagom till vi skulle lägga oss vaknade Malcolm och skulle absolt inte somna om. Vad gör man då? Det är ju semester så varför inte gå ut och springa i vattenpölar mitt i natten?
Fram och tillbaka, fram och tillbaka, ner på stranden, tillbaka till vattenpölarna. Efter en stund kände vi att det var dags att gå tillbaka till rummet men Malcolm ville fortfarande inte sova så det fick bli barnprogram på datorn en stund innan han äntligen somnade.
Behöver jag säga att vi snabbt släckte lamporna och kröp under täcket!?

Helloooooo, massageeeee.

Jag och Leia testate fiskspa men tyvärr hade Leia för rena fötter så fiskarna nappade inte på henne.

vattenpölsrace miss i nassen.

6/5
Idag var det dags för heldag i Patong och givetvis var det shopping som stod överst på listan. Alla mammorna fick även en avslappnande ansiktsbehandling och det var ju inte fel kan jag säga.
När vi skulle lämna köpcentrat och ta oss vidare ner till strandpromenaden (eller vad man nu kallar det i Patong, inte riktigt stranden ju) var det fullständigt omöjligt att korsa vägen så vi bestämde oss för att hoppa in i en tuktuk. Från denna stund var tuktuk Malcolms nya favoritord.

Det är kul att komma till Patong en dag och se allt stohej inkl Bangla Road men att spendera hela semestern här skulle jag nog inte vilja göra. Det är stress, trafikkaos, dålig luft, inkastare till varje lite butik eller restaurang och överallt hör man "kom titta, köpa, billigt billigt" och redan första gången man hör "billigare än Ullared" önskar man nästan att man hellre var just i Ullared.
Jag känner någon form av hat-kärlek till Patong. Skulle inte vilja vara utan detta kaos men en dag eller två is enough.

Behöver jag föresten skriva att det regnade på kvällen? ;-)

Sötminen - återkommande under resan.

Leia hittade en bästis, elefanten som hon döpte till Ellie.

Att resa till Thailand med barn är inga problem. Överallt finns frivilliga barnvakter.

Glass är ingen favorit för denna killen.

Tuktuk, tuuuktuuuk, tuktukbiiil.

7/5
Idag är det dags att lämna Kamala och resa vidare till PhiPhi.
Eftersom det inte går att få frukost någonstans i Kamala (inte längst stranden iaf) innan kl9 fick vi leta reda på en liten jourbutik så att iaf barnen kunde få i sig lite mackor och dricka. Sen var det dags att bli upphämtade av minibuss och åka till färjeläget.
Nu kunde jag andas ut ett tag för trafiken är tillsammans med ormar min stora skräck i Thailand och just Phuket är kännt för sina galna taxichafförer. Men vi hade tur och lyckades bara hitta riktigt bra och lugna chafförer.
Jag och mamma var nästan med om en olycka efter brunchen när en moped körde ut mitt framför vår bil men det fixade vår chaffis bra och bad om ursäkt trots att det absolt inte var hans fel.

Nu var iaf tiden i Phuket över och vi var på väg till bilfria phiphi.
Laddade med åksjuketabletter (postafen till barnen och magiska inhemska till oss vuxna) satte vi oss på den, ehm, inte så lyxiga färjan och resan gick helt smärtfritt...

Morgondopp innan avfärd.

Frukost på "altanen"

Gamla sundsbussarna är rena lyxen jämfört med detta.

Leia tror knappt sina ögon när vi låter henne dricka cola. Första gången VI låtit henne dricka läsk.

Så var det dags för klädångest igen...

Nu är det dags att börja fundera, planera och slita sitt hår inför mammabloggalan.Vad fasiken ska man ha på sig???
I Thailand köpte jag två nya klänningar (eller 10 ;-)) men den ena är hellång och känns väldigt mycket aftonklänning. Den andra är kort men känns lite väl "fin" så jag är tveksam till om jag kommer känna mig bekväm.

Förra året hade nog mer eller mindre alla klänning men väldigt få hade riktiga galaklänningar så jag velar lite fram och tillbaka. Man vill inte vara för uppklädd men inte heller nerklädd. Jag vill liksom smälta in och inte sticka ut, den biten får andra gärna stå för ;-)

Jaja, jag har en månad på mig att vela färdigt, och i slutändan har jag garanterat med mig minst två outfits så att jag kan välja på plats.
Nästa problem är skor. Jag hatar klackar och äget bara ett par vilka visserligen är bekväma men inte så snygga till klänningen jag funderar på.
Och så är det väska, smycken, håret osv osv osv...

Äsch, jag skiter i vilket och köper med mig ett par flaskor vin istället så bryr jag mig nog inte när middagen väl börjar. Lyckost er som får mig som bordsällskap ;-)

Bild från mammabloggalan 2011. Ett gäng bloggande julimammor. Carolina, Jessica, Jag, Linda, Heidi. (bilden tillhör Lindisen)

Dagens Leia

...från i söndags, lagom jetlagad!

Dagen efter vi kom hem från Thailand var barnens kusiner m familj här och åt middag. Leia var på bristningsgränsen, såååå trött.

Först fick kusin Ella låna ett par trosor av Leia och senare även en tröja.
Då brast det för Leia och hon gråter helt hysteriskt.

- Först trosor och nu tröja!! Räcker det inte med trosorna eller????

Buuuhuuu... Det är inte lätt att vara 4-år, jetlagad, sommartidsomställd och tvingad att vara vaken för att komma in i rätt sömnsrytm.

Resan mot Thailand börjar (2-3 mars-2012)

Redan dagen efter vår flytt var det dags att påbörja resan mot Thailand. Ungefär 1dygns resande hade vi framför oss, men vad gör det när man har ett mål?
Det var fredag morgon och väskorna stod sedan flera veckor tillbaka färdigpackade. Resekläderna låg framme och det var bara frukost i magen som skulle fixas innan avfärd.
Mormor och morfar kom hit, packade in väskor och barn i bilen och körde mot Kastrup. Jag och R mötte upp farmor på Knutpunkten och tog sedan båten till Helsingör och sedan tåget vidare till Kastup.

Sen var det bara att vänta, checka in, gå igenom säkerhetskontroller och allt det där och sedan vänta lite till.
Vi sitter i ett litet varmt väntrum och ska gå på planet vilken minut som helst. Då ropas det ut i högtalarna att det är något fel med trappan (tror jag det var) så det blir till att vänta lite till. Vi som hade sett till att hålla Malcolm vaken för att låta honom sova middag på planet får nu se oss besegrade och låta stackaren somna medan vi väntar vidare.

En timme försenade lyfter vi från Köpenhamn mot Doha, Qatar.

Vi flög med Qatar Airways som är ett av världens absolut bästa flygbolag så förväntningarna var ganska höga. Kan säga att vi blev inte besvikna alls. Servicen var mycket bra, maten inte bara ätbar utan god, sätena sköna, egen mediaskärm till alla säten och här finns mängder av filmer, serier, spel, musik m.m.
Platserna vi fick gjorde inte direkt saken sämre. Eftersom vi åkte med ett "spädbarn" så fick vi platserna längst fram mot väggen och där har man ett riktigt stort benutrymme med fotstöd som man kan fälla upp och reglera hur man vill.

Denna del av resan gick bra trots att barnen inte sov en enda minut. Det blev till att bolla runt Malcolm mellan oss vuxna. Plocka fram lite bilar, kritor, sätta på barnfilmer, sjunga, äta osv.
6 timmar senare landade vi i Doha, Qatar. Vi hade hört att denna flygplats skulle vara fruktansvärd men vi som bara har rest via Ryssland tyckte inte den var så farlig. Den var ju lyxig direkt men vårt korta stopp på knappt 2timmar krävde inte mer.
Eftersom första planet var försenat var vi lite oroliga att det skulle bli superstressigt att hinna med nästa flyg, men lämpligt nog var även detta flyg försenat en timme så vi hann utan problem.

Nu var det sen kväll för barnen och vi satte på pyjamas innan vi gick på planet. Oron över om framförallt Malcolm skulle somna var helt obefogad för båda barnen sov innan bälteslamporna ens hade släckts.
Även denna resa skulle ta ca 6timmar och barnen sov väl lite mer än 3timmar innan planet tändes upp och det serverades frukost. Lite väl tidigt tycker jag för när brickorna plockats bort har man fortfarande någon timma kvar innan man går in för landning.
När vi bara har en liten stund kvar av flygningen spyr Leia 3-4 gånger och vi blir lite oroliga eftersom vi faktiskt har ett inrikesflyg kvar plus en bilresa. Tack och lov blir hon bättre när vi kommer av flyget så jag gissar att det var brist på sömn var var boven och att hon har det efter sin mamma.

Även denna landning går smärtfritt och nu är vi äntligen på plats i Thailand!
Vi har ca3 timmar på oss innan nästa flyg går men när vi ser kön till passkontrollen funderar vi på om vi verkligen kommer att hinna med detta flyg. Det är kö så långt man ser och majoriteten är ryssar som ännu en gång bekräftar att deras attityd är fruktansvärd.
Jag tar en chansning och går ur kön med Malcolm och hoppas att någon snäll personal ska se oss och låta oss gå före (det får man nästan alltid göra i Thailand när man har småbarn). Det tar inte en minut innan en thailändsk kvinna kommer fram till oss och visar oss till en lucka längre bort där bara barnfamiljer och handikappade får gå. Givetvis följer ett gäng ryssar efter men tji fick dom, nanananaa.

Efter en snabb burgare på Mc Donalds (första måltiden i Thailand, inte så thailändskt, hahaha) går vi bort till vårt flyg som även detta är försenat en timme.
Barnen är jättetrötta och somnar båda två direkt och sover hela resan som är 1½timme.
Äntligen har vi bara en bilresa kvar sen är vi framme och semestern kan börja på riktigt!
Första anhallt, Kamala...

(Tyvärr har vi inga bilder från flygresan men det har mormor så vi får väl tigga bilderna av henne)

Nu var turen slut.

Trots magsjuka som cirkulerade runt oss och vattkoppor skrämmande nära strax innan vi åkte så klarade vi alla att hålla oss friska hela resan. Inte ens en liten förkylning drabbades vi av!
Skoja om vi är överlyckliga för detta!?

Men idag var det vår tur att få besök av baciller.
Malcolm vaknade från vilan med en väldigt hes röst och lite småhosta. Hela familjen gick bort till dagis där det var öppet hus med påskpyssel. Lagom mjukstart för barnen tyckte vi.
Båda barnen lekte och hade kul och det var inte lätt att få hem dom.

När vi kom hem kändes M lite varm men fortsatte att vara pigg och glad. Några timmar senare tog jag en temp på honom och den visade 39.5.
Hoppas verkligen att det bara är en enkel förkylning som är bättre redan imorgon, men det återstår att se...

Här hemma fortsätter vi att packa upp i lugnt tempo. En låda då och då får räcka för vi har fortfarande semester och vill kunna njuta lite av vår lediga tid tillsammans.
En diskmaskin har vi iaf hunnit fynda på blocket och första disken är avklarad, skönt.

Guess who's back...

...back again!?

Jag har inte bara flyttat utan även hunnit med 3veckor i Thailand.

Tanken var att redan i lördags, när vi kom hem, börja blogga igen om både resan, hemmet och livet. Men jag har varit sååå trött på kvällarna att bara tanken av att sätta mig vid datorn får mig att somna, på riktigt alltså!!

Förhoppningsvis orkar jag ta tag i mig själv och bloggen redan imorgon för nu är det snart bloggalan. Antar att man bör blogga om det ska vara lönt ;-)

Natti natti...zzzzzZZZ


- Posted using BlogPress from my iPhone

Sommarkänsla i kaoset.

Vi äter jordgubbar och längtar så efter sommaren.





Samtidigt går första flyttlasset till nya radhuset.
I två dagar ska jag nu lyckas hålla ungarna ur vägen medan ett gäng grabbar tömmer vårt hem.
Sen ska det bara städas också, den tråkiga biten vid flytt.

Nu återstår att se hur snabbt vi får internet för det är helt nytt nät som de tidigare hyresgästerna aldrig hann koppla in.
För oss fungerade det i princip problemfritt men flera av grannarna var utan tv/internet i flera veckor.

Nej nu får jag ta tag i flytten igen...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Mammabloggalan 2012

Nu är det dags att boka biljetterna till årets mammabloggala!
Ska ni dit? Jag och Jessica var där förra året och tänkte försöka få tag på biljetter även detta år.
Förhoppninsvis får vi även med oss Sara!

Det är så skönt att komma iväg på något eget ibland, utan barn och sambo. Att hotellet dessutom ligger väldigt fint och lugn gör ju bara att man blir fullständigt avslappnad och utvilad.
Eller tja utvilad kanske man inte riktigt blir om man är kvar och festar hela natten lång ;-)

Det blir mässa, lunch, föreläsningar, mingel, gala med 3-rätters middag och underhållning, party party, prisutdelningar, goodiebags, frukostbuffé och en helt hotell fullt med förbaskat trevliga och barnlediga bloggmammor :-)

Nu är det dags att leta gaaaaalaklänning!!!

"Dagens Leia"

Leia håller på och bökar i soffan, lyftar bort soffkuddarna och grejar.

Jag: Men snälla Leia, sluta att möblera om i soffan!

Leia: Men mamma! Vad är det du inte fattar? Förstår du inte att jag gör något som kallas "Leta efter saker i soffan".
 Har du glömt att det heter så eller? *suck*

B*I*T*C*H...tur att du är jäkligt söt och har även lite trevligare stunder ;-)




Här hemma fortsätter packandet inför flytten och snart kommer vi inte längre in i lilla rummet som numera agerar färdigpackad-kartong-förvarings-rum.