Vi går på bron på väg över till Djurgården när Riad skojar lite med Leia och frågan om vi ska kasta i henne i det ISkalla vattnet...
Leia: -"Nej pappa. Då dör jag och åker till himlen och då har inte ni någon 3-årig liten tjej längre"
Nej det har hon jävligt rätt i, och inte vill vi leva utan vår fina 3-åriga lilla tjej...hemska hemska hemska tanke! Blev allt ett hugg i hjärtat där kan jag lova.
Malcolm sov HELA vägen hit upp och Leia tittade på Ronja ett par timmar innan hon också somnade.
Vägarna var torra och fina så vi kunde köra på ganska bra, skönt. Dock var det en hel del snö längs vägen och Leia konstaterade att vi har kört till vintern.
När vi kom fram runt tvåtiden vaknade båda barnen. Leia somnade i princip direkt medan Malcolm hade lite jobbigt och var vaken alldeles för länge!
Nu är det äntligen morgon och vi ska snart gå till tunnelbanan för att ta oss till junibacken. Behöver jag säga att Leia längtar som en tok!?
Det finns ju massor av nyttiga och onyttiga appar att ladda ner till sin iPhone. Många appar laddar jag ner, testar och kastar direkt igen.
En som har fått stanna är ChildGrowth! Det är som en BVC-bok i telefonen där man skriver in längd, vikt och huvudomfång efter varje besök på BVC.
Informationen man skriver in blir sedan kurvor där man kan se tillväxten. Har man flera barn kan man få en kurva där barnen jämförs.
Jag tycker det är jättekul att jämföra Leia och Malcolm. Dels för att jag verkar ha fått två enormt olika barn och dels för att man tänker tillbaka mycket på när Leia var liten.
När Leia var liten verkade folk på riktigt tro att hon inte fick någon mat och nu tror väl folk istället att jag matar Malcolm med grädde och glass!?
Här är deras gemensamma BMI-kurva. Malcolm är blå och Leia är röd...
Idag blir "lille" Malcolm 11 veckor och han utvecklas verkligen i en enorm fart just nu. Från att ha varit en mycket stilla kille är han nu betydligt mer aktiv fysiskt men fortfarande lugn och ganska nöjd med det lilla.
Redan för någon vecka sedan lyckades han vända från rygg till mage 2-3 gånger när vi inte såg det. Den ena gången hittade jag honom på mage i vaggan när han sovit middag. Sen hände det inte fler gånger.
Men i veckan har han istället rullat från mage till rygg ett fåtal gånger.
Lägger man honom i gymmet och lämnar rummet då hittar man ALLTID honom med "fötterna på huvudkudden" eller iaf halvvägs dit. Hur han lyckas med detta vet jag inte för han gör aldrig det när man sitter bredvid.
Redan när han var någon vecka tyckte han om att sitta eller halvsitta i knäet för att koll på vad syrran gör och detta har hållit i sig och nu sitter vi ofta och leker på golvet.
Idag, 11 veckor gammal kan han sitta helt själv....! Hahaha, okej jag överdriver liiiite ;-), han har nog ett par månader kvar innan vi kan prata om att verkligen sitta. Men duktig är han i alla fall vår lille knubbiskille!
Nu är Malcolm inne i en sån där fas! Fas innebär aldrig lugn och ro utan alltid att man har en jobbig liten skitunge under några dagar/veckor/månader(!?!?).
Vår snälla fina underbara Malcolm har från dag ett sovit bra i sin egna vagga på natten och vagnen eller soffan på dagen. De senaste två dagarna har han dock inte kunnat sova ensam på dagtid. Han har somnat gott i famnen men när man lägger honom går det max 15minuter innan han vaknar igen och är superledsen. Än så länge funkar natten bra fortfarande (sånt ska man aldrig skriva eller säga högt!)
Detta blir en ond cirkel som alltid slutar med att han skriker otröstligt tills man lyckas lugna honom, söva honom, lägga honom och sen vaknar han och skriker igen.
Just nu är han icke killen som man gärna sticker iväg på äventyr med om man säger så!
Vilken rolig vecka det kommer bli med tanke på att Leia är hemma på höstlov och Malcolm är en skrikig igel...