tisdag 30 augusti 2011

Ambulansbesök mitt i natten.

Igår var en helt vanlig måndag.
Jag jobbade hela dagen och kom hem strax innan kl19 och så stod maten på bordet. Barnen åt ganska bra och satt lugnt och fint vid bordet.
Vid halv började vi fixa till Malcolm för natten och en stund senare låg han i sängen med sin vällingflaska. Han somnade gott utan protester och en stund senare somnade även Leia och vår barnfria kväll började.

Runt 22-tiden började Malcolm skrika och jag gick upp för att ge nappen och somna om honom men han bara skrek och skrek och ville inte ta nappen, ville inte ha vattenflaskan, slutade inte gråta när jag plockade upp honom. Han var helt enkelt inte sig själv alls så jag gick ner med honom och då sa Riad att han såg svullen ut på överläppen och ja det gjorde han. Den stod ut och var röd och han ville inte stänga munnen.
Jag gav honom lite ipren eftersom han har en kindtand på väg igenom och misstänkte att den gjorde lite ont, men han vägrade svälja och det mesta rann ut igen.

Vi funderade på att åka in med honom just eftersom han såg svullen ut men bestämde att Riad skulle ringa 1177 först och rådfråga.
Jag gick under tiden ut i friska luften med Malcolm och han blev mer och mer panikslagen i sitt gråtande, stängde fortfarande inte munnen och började bli lite krampig i kroppen.
Då skrek jag till Riad att ringa efter ambulans istället!

Medan R pratade med 112 tyckte jag att han började lugna ner sig och tog t.o.m lite vatten ur flaskan. Men dom ville skicka en ambulans iaf för säkerhetens skull.

Klockan var nu strax innan 23 och ambulansen kom. Nu hade Malcolm lugnat ner sig och började t.o.m "prata" lite.
Alla värden var bra och svullnaden hade lagt sig så vi fick stanna hemma och slapp sjukhusbesök.

Lite senare blev han superledsen igen och bajsade riktigt hårt. Kan det ha varit detta som var anledningen? Kan han ha krystat så mycket att han svullnade? Hade han kanske slått läppen i sängen? Var det något han hade ätit trots allt?
Förmodligen får vi aldrig veta och förhoppningsvis slipper vi vara med om det igen för fyyyy vad läskigt det är när man tror att ens barn inte får luft.

Pinsamt att utnyttja ambulansen för en sådan sak, men tänk om...

8 kommentarer:

  1. Inte pinsamt alls! Stackars lilleman. Hoppas verkligen ni slipper vara med om det igen. Kram

    SvaraRadera
  2. Absolut inte pinsamt! Det kunde varit annat! / Y

    SvaraRadera
  3. inte Alls pinsamt, det är till för att utnyttjas jag har betalt skatt så det räcker till er åsså.

    SvaraRadera
  4. Inte alls pinsamt. Jag hade gjort samma sak. Tänk om det varit något annat, man hade ju inte förlåtit sig själv.
    Stackars vår älskade lille Malcolm. Tycker verkligen synd om er också.
    Kram

    SvaraRadera
  5. Tro mig, man blir bara glad om barnet visar sig må bättre när man kommer fram!

    SvaraRadera
  6. Absolut inte pinsamt, bättre att vara försiktig en oförsiktig. Det är ju enns barn ..
    skönt att det slutade så bra.

    SvaraRadera
  7. när det gäller barn är det alltid bättre o ringa en gång för mkt än en för lite!
    tur attd et inte var någon fara

    SvaraRadera
  8. Usch så fruktansvärt hemskt :( Bra gjort att ringa ambulans. Ni kunde ju inte veta om det skulle bli värre eller sämre förrän svullnaden gick ned.

    SvaraRadera