11-månader

Idag är det bara en lite fjuttig månad kvar tills vi har en 1-årig i huset.
Kan ni fatta? 1-åring? För mig känns det helt sjukt för då är allt som kan kallas bebis helt borta.

En annan bebissak som är på väg bort är krypandet. Eller tja, på väg bort stämmer väl inte riktigt men de första stegen har kommit den senaste veckan. Först var det ett steg ett par gånger och sen har det kommit två, tre, fyra och i början av veckan tog han 3steg, paus utan att hålla sig, och så 3steg till!
Han har dessutom tagit ett steg då han själv släppte greppet om tv-bänken och tog ett steg mot soffbordet. Babysteps men dock en liten bit på väg...

11-månader gammal...
...har jag tagit mina första steg
...står jag stabilt långa stunder och ramlar sällan utan sätter mig ner självmant.
...har tand nr7 brutit igenom och nr8 är på g.
...håller jag upp pekfingret och säger ETT. Efter skrattar jag hysteriskt åt mig själv.
...säger jag mamma, pappa, woowoo (vovve!), tetta (titta?), tatt (tack?), ka (tack?), da (där?)
...är jag en jäkligt glad kille som blivit mycket social.
...tycker jag allt som syrran gör är det roligaste som finns.
...älskar jag uppmärksamhet och skrattar åt mig själv när andra tycker jag är rolig.
...äter jag i princip allt men jag föredrar ost och korv och hoppar gärna över macka.
...sover jag oftast en gång på förmiddagen och en på eftermiddagen och då mellan 1½-3timmar.
...sover jag hela nätter ibland men ibland vill jag fortfarande äta ett litet nattmål.
...har jag blonda lockar och mina ögon är mest gröna med en brun kant runt pupillen.
 ...har jag strl 80 i de flesta kläderna och strl 20 i skor.




På karnevalen ansiktsmålade Leia brorsan med gatukritor. Snyggt va?